Mest imitativa uppgifter i lärarkonstruerade prov
Trots att majoriteten av lärarna i Jesper Boesens
studie anser att de nationella proven i matematik speglar styrdokumenten väl,
testar de genomgående andra
typer av
färdigheter och resonemang i sina egna prov. Brist på
verktyg för att implementera målen och pressen att få sina
elever att klara godkänt är några av orsakerna till att lärarkonstruerade
prov främst innehåller uppgifter där lösningarna bygger
på imitativa resonemang.
Hur blev du intresserad av ämnet?
- Det är ett gammalt intresse som uppstod när jag skrev en uppsats
om prov som betygsunderlag på lärarutbildningen.
Under ett antal år har jag också arbetat som provkonstruktör
för
de nationella proven.
Vad handlar avhandlingen om?
- Den har två utgångspunkter: den första delen är en fortsättning
på den forskning som bedrivs vid Umeå universitet, där man försöker
finna orsakerna till varför elever har problem i matematik. I den andra
delen tittar jag på lärandemiljön och hur proven faktiskt ser
ut. En teori är att orsaken till elevers problem i matematik beror på att
det
i skolan finns
ganska ytliga strävanden mot resonemang som eleverna kan imitera.
Många elever är till exempel duktiga på algoritmiska uppgifter,
eftersom de kan kopiera tidigare lösningar utan att veta vad de står
för. Däremot saknar de förmågan att lösa uppgifter
som kräver matematisk kreativitet. Tyvärr reproducerar
ofta skolan idén
om att matte handlar om att lära sig saker utantill.
- Just prov är intressant att titta på för att de påverkar
mycket i skolan: det nationella provet tjänar som en form av konkretisering
av de nationella målen, samtidigt som prov i sig ofta styr
elevernas beteende eftersom de avgör deras betyg. Avhandlingens främsta
syfte är därför att undersöka skillnader mellan lärarkonstruerade
prov och det nationella provet, men även om det nationella provet kan påverka
hur lärare konstruerar sina egna prov. Det finns en stark tilltro till att
de nationella proven kan fungera som ett styrinstrument – men
stämmer
den bilden med verkligheten? Ser man spår av det som karaktäriserar
de nationella proven i lärarnas egna prov?
Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?
- Att det finns en väsentlig skillnad mellan de nationella
proven och lärarnas egna prov när det gäller vilken typ av
matematiskt resonemang som krävs. Väldigt få av de lärarkonstruerade
proven kräver ett globalt kreativ resonemang, utan det räcker med
imitativa åtgärder för att lösa uppgifterna. Här
uppstår diskrepans, eftersom majoriteten av uppgifterna i det nationella
provet kräver någon form att matematisk kreativitet i sitt resonemang.
- Varför har då lärarna inte tagit fram mer kreativa uppgifter?
Man kan börja med att påpeka att det till viss del blir en orättvis
jämförelse
när man ställer lärarkonstruerade
prov mot det nationella provet – resurserna
som ställs till förfogande skiljer sig avsevärt åt. Men
om man ändå skulle titta på orsakerna så kan man säga
att jag hittade tre huvudförklaringar: dels upplever lärarna att
matematiska övningar som krävde
kreativa resonemang var svårare att konstruera och rätta, medan
algoritmiska övningar var lättare att hantera. Man upplevde också kreativa
uppgifter som svåra för eleverna och algoritmiska som lätta, men
så behöver
det inte vara – kreativa uppgifter behöver per definition
inte vara svårare. Ett problem var alltså att lärarna hade
svårt
att skilja på vilka uppgifter som var kreativa och vilka
som inte var det, man uttryckte sig oftare i termer av lätt och svårt -
de saknade helt enkelt språket för att uttrycka skillnader. En
annan orsak var att de inte trodde att alla elever hade möjligheten att
lära
sig kreativa resonemang - "det
är fina mål men alla klarar dem inte". Det hör
ihop med att lärare
upplever en hög
stress att ha ett visst antal godkända elever. De kämpar för
att hinna med allt i kursplanen och låter
därför bli att behandla den här typen av kreativa uppgifter,
eftersom de vet att eleverna klarar av de algoritmiska övningarna. En
slutlig orsak var att det fanns en begränsad tillgång på uppgifter
som krävde
ett kreativt resonemang,
överlag är till exempel läroböckerna väldigt fokuserade
på algoritmer.
- Det som är viktigt att komma ihåg när det gäller mina
resultat är att jag inte tycker att det är KONSTIGT att det ser
ut så här: lärarna har inte fått hjälp att tolka
målen och man saknar också verktyg för att implementera dem,
så det handlar inte om att lärare gör ett okvalificerat jobb
på något sätt. Som lärare är
du heller inte isolerad från resten av världen, massor av faktorer
påverkar, vi vet ju till exempel att läroboken har stor inverkan
på lärarnas undervisning och lektionens utformning.
Vad hittade du under arbetets gång som överraskade eller förvånade
dig?
-Att huvuddelen av de lärarkonstruerade proven testar algoritmiska kunskaper,
vilket innebär att påverkan från de nationella proven i
realiteten är mycket mindre än vad man skulle kunna tro. Det står
i skarp kontrast mot det faktum att 80-90 procent av lärarna tycker
att det nationella provet speglar styrdokumenten väl – men ändå så väljer
man att testa helt andra resonemang i sina egna prov. Samtidigt är det
kanske inte så förvånande att det nationella provet inte
har påverkat mer än det har gjort: bara för att man ser resultatet
på ett prov betyder det ju inte att man blir bättre på att
konstruera det. Lärarna saknar helt enkelt verktyg för att kunna
konstruera prov som testar andra typer av färdigheter.
- En annan sak som överraskade mig var faktiskt bristen på politisk
korrekthet: att lärarna öppet sa att de inte trodde att eleverna
skulle klara av vissa resonemang och att de ville ha en viss mängd
godkända elever. De medgav helt enkelt att även om de tyckte att
kreativa resonemang var viktiga, så prioriterade de bort det. Den ärligheten
förvånade mig, man skulle kunna tänka sig att lärarna
HADE försökt men inte lyckats, men nej, här handlade det om
medvetna val. Det här är viktigt eftersom resultaten från
lärarna därmed blir en form av systemkritik: de
tycker inte att målen är
realistiska, vilket beror på att möjligheterna till hjälp
har varit för
små.
- Utseendet på det nationella provet visar ju att det är möjligt
att konstruera andra typer av prov, man kan med relativt enkla medel förändra
uppgifterna och testa andra typer av färdigheter, men då behöver
man se till att det finns verktyg för det.
Vem har nytta av dina resultat?
- Jag tror att resultaten är viktiga främst på en övergripande
nivå, till exempel för Skolverket eller policybeslutare vid implementering
av kursplaner. Min studie visar också att det är
viktigt att titta på praktiken och inte bara på hur
man talar om saker: många lärare har uppgett att det nationella
provet påverkar
dem mycket, men resultaten från min studie visar att så ser det
inte ut i realiteten. Jag tror också att lärarutbildningen kan
ha nytta av mina resultat, det här är viktig information för
dem – kanske
ska man ha en separat kurs i provkonstruktion? Slutligen hoppas jag förstås
att även enskilda lärare kan ha nytta av min studie.
Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?
- Jag visar i avhandlingen att man KAN skilja på olika uppgifter med
relativ enkla medel: jag bistår med ett praktiskt verktyg som gör
att man kan klassificera uppgifter på ett annat sätt än i skalan
lätt-svårt, vilket förhoppningsvis
kan förändra synen på vilket resonemang som krävs för att lösa dem. Det i sin
tur tror jag kan hjälpa
lärare
att förända sina prov.
2006-10-09 Hedda Lovén, 08-452 71 52
(hedda.loven@skolporten.com)