Mest imitativa uppgifter i lärarkonstruerade prov

Trots att majoriteten av lärarna i Jesper Boesens studie anser att de nationella proven i matematik speglar styrdokumenten väl, testar de genomgående andra typer av färdigheter och resonemang i sina egna prov. Brist på verktyg för att implementera målen och pressen att få sina elever att klara godkänt är några av orsakerna till att lärarkonstruerade prov främst innehåller uppgifter där lösningarna bygger på imitativa resonemang.

Hur blev du intresserad av ämnet?

- Det är ett gammalt intresse som uppstod när jag skrev en uppsats om prov som betygsunderlag på lärarutbildningen. Under ett antal år har jag också arbetat som provkonstruktör för de nationella proven.

Vad handlar avhandlingen om?

- Den har två utgångspunkter: den första delen är en fortsättning på den forskning som bedrivs vid Umeå universitet, där man försöker finna orsakerna till varför elever har problem i matematik. I den andra delen tittar jag på lärandemiljön och hur proven faktiskt ser ut. En teori är att orsaken till elevers problem i matematik beror på att det i skolan finns ganska ytliga strävanden mot resonemang som eleverna kan imitera. Många elever är till exempel duktiga på algoritmiska uppgifter, eftersom de kan kopiera tidigare lösningar utan att veta vad de står för. Däremot saknar de förmågan att lösa uppgifter som kräver matematisk kreativitet. Tyvärr reproducerar ofta skolan idén om att matte handlar om att lära sig saker utantill.
- Just prov är intressant att titta på för att de påverkar mycket i skolan: det nationella provet tjänar som en form av konkretisering av de nationella målen, samtidigt som prov i sig ofta styr elevernas beteende eftersom de avgör deras betyg. Avhandlingens främsta syfte är därför att undersöka skillnader mellan lärarkonstruerade prov och det nationella provet, men även om det nationella provet kan påverka hur lärare konstruerar sina egna prov. Det finns en stark tilltro till att de nationella proven kan fungera som ett styrinstrument – men stämmer den bilden med verkligheten? Ser man spår av det som karaktäriserar de nationella proven i lärarnas egna prov?

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

- Att det finns en väsentlig skillnad mellan de nationella proven och lärarnas egna prov när det gäller vilken typ av matematiskt resonemang som krävs. Väldigt få av de lärarkonstruerade proven kräver ett globalt kreativ resonemang, utan det räcker med imitativa åtgärder för att lösa uppgifterna. Här uppstår diskrepans, eftersom majoriteten av uppgifterna i det nationella provet kräver någon form att matematisk kreativitet i sitt resonemang.
- Varför har då lärarna inte tagit fram mer kreativa uppgifter? Man kan börja med att påpeka att det till viss del blir en orättvis jämförelse när man ställer lärarkonstruerade prov mot det nationella provet – resurserna som ställs till förfogande skiljer sig avsevärt åt. Men om man ändå skulle titta på orsakerna så kan man säga att jag hittade tre huvudförklaringar: dels upplever lärarna att matematiska övningar som krävde kreativa resonemang var svårare att konstruera och rätta, medan algoritmiska övningar var lättare att hantera. Man upplevde också kreativa uppgifter som svåra för eleverna och algoritmiska som lätta, men så behöver det inte vara – kreativa uppgifter behöver per definition inte vara svårare. Ett problem var alltså att lärarna hade svårt att skilja på vilka uppgifter som var kreativa och vilka som inte var det, man uttryckte sig oftare i termer av lätt och svårt - de saknade helt enkelt språket för att uttrycka skillnader. En annan orsak var att de inte trodde att alla elever hade möjligheten att lära sig kreativa resonemang - "det är fina mål men alla klarar dem inte". Det hör ihop med att lärare upplever en hög stress att ha ett visst antal godkända elever. De kämpar för att hinna med allt i kursplanen och låter därför bli att behandla den här typen av kreativa uppgifter, eftersom de vet att eleverna klarar av de algoritmiska övningarna. En slutlig orsak var att det fanns en begränsad tillgång på uppgifter som krävde ett kreativt resonemang, överlag är till exempel läroböckerna väldigt fokuserade på algoritmer.
- Det som är viktigt att komma ihåg när det gäller mina resultat är att jag inte tycker att det är KONSTIGT att det ser ut så här: lärarna har inte fått hjälp att tolka målen och man saknar också verktyg för att implementera dem, så det handlar inte om att lärare gör ett okvalificerat jobb på något sätt. Som lärare är du heller inte isolerad från resten av världen, massor av faktorer påverkar, vi vet ju till exempel att läroboken har stor inverkan på lärarnas undervisning och lektionens utformning.

Vad hittade du under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

-Att huvuddelen av de lärarkonstruerade proven testar algoritmiska kunskaper, vilket innebär att påverkan från de nationella proven i realiteten är mycket mindre än vad man skulle kunna tro. Det står i skarp kontrast mot det faktum att 80-90 procent av lärarna tycker att det nationella provet speglar styrdokumenten väl – men ändå så väljer man att testa helt andra resonemang i sina egna prov. Samtidigt är det kanske inte så förvånande att det nationella provet inte har påverkat mer än det har gjort: bara för att man ser resultatet på ett prov betyder det ju inte att man blir bättre på att konstruera det. Lärarna saknar helt enkelt verktyg för att kunna konstruera prov som testar andra typer av färdigheter.
- En annan sak som överraskade mig var faktiskt bristen på politisk korrekthet: att lärarna öppet sa att de inte trodde att eleverna skulle klara av vissa resonemang och att de ville ha en viss mängd godkända elever. De medgav helt enkelt att även om de tyckte att kreativa resonemang var viktiga, så prioriterade de bort det. Den ärligheten förvånade mig, man skulle kunna tänka sig att lärarna HADE försökt men inte lyckats, men nej, här handlade det om medvetna val. Det här är viktigt eftersom resultaten från lärarna därmed blir en form av systemkritik: de tycker inte att målen är realistiska, vilket beror på att möjligheterna till hjälp har varit för små.
- Utseendet på det nationella provet visar ju att det är möjligt att konstruera andra typer av prov, man kan med relativt enkla medel förändra uppgifterna och testa andra typer av färdigheter, men då behöver man se till att det finns verktyg för det.

Vem har nytta av dina resultat?

- Jag tror att resultaten är viktiga främst på en övergripande nivå, till exempel för Skolverket eller policybeslutare vid implementering av kursplaner. Min studie visar också att det är viktigt att titta på praktiken och inte bara på hur man talar om saker: många lärare har uppgett att det nationella provet påverkar dem mycket, men resultaten från min studie visar att så ser det inte ut i realiteten. Jag tror också att lärarutbildningen kan ha nytta av mina resultat, det här är viktig information för dem – kanske ska man ha en separat kurs i provkonstruktion? Slutligen hoppas jag förstås att även enskilda lärare kan ha nytta av min studie.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

- Jag visar i avhandlingen att man KAN skilja på olika uppgifter med relativ enkla medel: jag bistår med ett praktiskt verktyg som gör att man kan klassificera uppgifter på ett annat sätt än i skalan lätt-svårt, vilket förhoppningsvis kan förändra synen på vilket resonemang som krävs för att lösa dem. Det i sin tur tror jag kan hjälpa lärare att förända sina prov.

2006-10-09 Hedda Lovén, 08-452 71 52
(hedda.loven@skolporten.com)