Hur blev du intresserad av ämnet?
- Intresset för biologi har funnits med mig ända sedan jag var barn:
jag gick tidigt med i fältbiologerna som stolt fjärilssamlare och
fågelskådare. Dessutom kände mina föräldrar en professor
som var med i Lunds entomologiska förening, vilket ledde till att jag
som tolvåring blev deras yngste medlem någonsin. Jag sänkte
medelåldern (som låg runt 60+) rejält! Jag minns att samme
professor gav mig en ekstock i födelsedagspresent, och sa ”
I
den här kan det finnas ekoxar som kommer att kläckas så småningom – så du
får hålla ögonen öppna”. Jag gick och väntade
på att de där ekoxarna skulle kläckas hur länge som helst,
tyvärr gjorde de aldrig det, men jag minns hur spännande
det var. Och så småningom började jag läsa biologi på universitetet,
utbildade mig till gymnasielärare i biologi och naturkunskap, och senare
startade jag och min fru Naturskolan i Kristianstad – och på den
vägen är
det.
Vad handlar avhandlingen om?
- Den handlar om hur elever i olika åldrar kan utveckla en förmåga
att läsa naturen. Jag har studerat hur en 3-5:a, en högstadieklass och
en grupp lärarstudenter har utvecklats i samband med att de fick ta del av
en undervisningssekvens som syftade till att de skulle lära sig läsa naturen.
Att läsa naturen innebär att eleverna ska kunna tolka och
förklara
det de ser i ett ekosystem. För att kunna läsa naturen finns det
fyra delar som eleverna bör kunna knyta ihop: de ska kunna beskriva och
namnge olika organismer i ekosystemet (vad är det för växter
och djur som de ser?), de ska kunna länka organismerna till olika processer
i ekosystemet, de ska kunna se att detta bildar ett slags system som hänger
samman, och de ska kunna se hur människans påverkar det
här systemet – för det finns i stort sett inget ekosystem i
Sverige som inte är påverkad av mänsklig aktivitet.
- Det går inte att komma ifrån att artkunskap är en viktig
del av att kunna läsa naturen – som Linné sa, har vi
inte namn på tingen så blir kunskapen värdelös. Man måste
ha ett slags språk, en gemensam överenskommelse om vad man pratar
om! Det är svårt att börja nysta i det här med att läsa
naturen om man saknar den ingången som artkunskapen trots allt ändå är – utan
den kan eleverna inte beskriva naturen eller förklara hur den fungerar
på ett djupare plan: det hela blir ganska torftigt. Men självklart
räcker det inte med att bara kunna rabbla namn, eleverna måste även
ha någon slags ekologisk kunskap som de kan länka till namnen, till
exempel en organisms krav på dess livsmiljö. Nyckeln till att kunna
börja läsa naturen är därför att kunna åtminstone
några viktiga
organismer och deras ekologi.
Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?
- En viktig slutsats är vikten av att bedriva ekologiundervisningen utomhus.
Undervisning inom ekologi blir lätt alltför teoretiskt eftersom man
fokuserar för mycket på processer och formler, på bekostnad
av kontakten med den riktiga naturen. Det är jätteviktigt att de får komma ut
och uppleva ett ekosystem på riktigt.
- Ett annat viktigt resultat är att det är väldigt effektivt
att börja undervisningen med en enda nyckelorganism, istället för
att titta på allt samtidigt, för då tappar man lätt elevernas
intresse. I avhandlingen finns ett exempel där eleverna får börja
med en liten räka, en sötvattensmärla, och därifrån nystar de
vidare i hur den hänger
ihop med resten av ekosystemet.
- Men till syvende och sist så tror jag att mycket hänger
på att
läraren är motiverande och inspirerande. Dessutom kan jag
tänka mig att det behövs fortbildning: man kan
inte kräva att lärare ska ta med sig undervisningen ut i naturen om de
inte har fått träna lite på det först.
Hittade du något under arbetets gång som överraskade
eller förvånade dig?
- Att både högstadieeleverna och lärarstudenterna hade så svårt
att se människans inverkan på ett ekosystem. De hade någon
idé om att natur är natur och sköter sig självt, när
jag frågade dem hur ett ekosystem skulle se ut om 60 så hade de
väldigt
svårt att se att naturen förändrades, både av egen
kraft och på grund av människan.
- Det var också förbluffande att höra vilken skillnad det var
i lärarstudenternas tal om naturen före och efter kursen: jag intervjuade
dem innan de började kursen och ställde samma frågor 10 veckor
senare – skillnaden var enorm! Dessutom lät jag studenterna lyssna
på den första intervjun, och de var alldeles besvikna över
hur lite de kunde innan kursen. Många uttryckte att de saknade ett språk – de
hade kunskap som de inte kunde uttrycka förrän de hade lärt
sig att tala ”ekologiska”.
Vem har nytta av dina resultat?
- Lärare – så jag hoppas verkligen att mina resultat kommer
att nå dem. En annan viktig grupp är lärarutbildarna, som med
mina resultat i ryggen kan känna sig styrkta när det gäller
att arbeta utomhus med biologi.
Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?
- Det hade varit roligt om förmågan att läsa naturen skrevs
in som ett mål i kursplanen för biologi, att man var tydlig med
hur viktigt det är att kunna tillämpa sin ekologiska förståelse
ute i naturen. När jag läser kursplanen idag så ser jag ju
att man egentligen inte behöver gå ut för att uppfylla de här
målen. Skulle vi få in en sådan skrivning så tror jag
att vi får igång både fortbildning, resurser och en efterfrågan
kring det här.
Hedda
Lovén, 2007-05-25